Adjektiv - uttûsennêêorùdûdiridong

Adjektiven har samma former som substantiven, men man kan hoppa över böjningen och ersätta den med ändelsen –n, för att visa att man åtminstone är medveten om att det skall göras någonting. (Detta är regel när det gäller räkneord, som vi skall se.)

Adjektiv placeras före sitt huvudord. Grundformen är oftast maskulinum, men egentligen kan vilken som helst av genusen vara grundformen. I ordlistor anges i regel förstaformen, men då denna är krånglig talas även andra former om. Man anpassar adjektiven efter vilket genus korrelatet har. (Detta glöms emellertid bort ibland.) Adjektiv kan också hopordnas med sitt korrelat till ett längre substantiv, vilket omnämns senare, men nu är du iallafall lite förvarnad.

Exempel:

en grön katt

ennan gurun pelle

en grön groda

ennan guruna harapadonga

en grön couscousbok

ennan gurunāā kuskusēēlullēēāā

I sammanhang som den gröna katten, där vi på svenska har bestämd form på såväl adjektiv som substantiv och dessutom bestämd artikel, använder man på hindulooni bestämd form på adjektivet och substantivet, men ingen bestämd artikel, eftersom det inte finns någon. Exempel:

den gröna katten

gurunbing pellebing

Istället för att skriva isär adjektiv och substantiv (eller attribut och korrelat, om man så önskar), kan de sammanfogas till ett adjektiv-nyanserat substantiv. Exempel:

ett grönt träd

ennan gurun klorofyllare

eller

ennan gurunklorofyllare

Det senare exemplet uttrycker tanken ”ett träd vars inneboende karaktär är att det är grönt”, grönskan är således en naturlig natur hos trädet och inte en tillfällig mojäng.

Substantiv och verb kan göras till adjektiv med ändelsen –blong, –blonga, –blongââ, blongu, –blongk. Detta blir på svenska oftast adjektiv på –ig, –lig, –full, –bar eller –isk.

korn

kurenāā

grynig

kurenāāblong

äta

eta

ätlig

etablong

de ätliga kornen är gryniga

etablongdiridongbing kurenāādiridonbing

ärārong kurenāāblongdiridongbing

eller hellre

etablongkurenāādiridong ärārong

kurenāāblongdiridongbingbingbing[1]

Verb kan göras till adjektiv med ändelsen dingomakādong,–dingomakādonga, dingomakādongāā, –dingomakādongu, dingomakādongk. Betydelsen blir –lig. Exempel:

äta

eta

ätlig

etadingomakādong

Ofta används –blong även för denna betydelse, som kunde märkas i förra exemplet.

Ändelsen –ē –

Sjulūttadhēbing ”-ē”

Om man lägger till –ē efter ett adjektiv (i regel i dess grundform), övergår det till att bete sig som ett oböjligt verb med betydelsen det vore … om. Till exempel:

mumusig = god, bra,

mumusigē = det vore bra om;

gurun = grön,

gurunē = det vore grönt om;

relakesa = avslappnande,

relakesaē = det vore avslappnande om.

Dessa ord följs av konjunktiv, i regel av konjunktiv imperfekt, som därigenom uttrycker en slags hypotetiskt satsfogning, där man ser handlingens inneboende innehåll som det viktiga:

Det vore bra om du åte gurkan.

Mumusigē rlt etadebongāi gurunēēgodilongāān.

Med perfekt konjunktiv understryks handlingens resultat:

Det vore bra om du åte upp gurkan.

Mumusigē rlt etadēbongāi gurunēēgodilongāān.

Naturligtvis kan det göras mer subtilt med humilitatis-formerna.

Det vore bra om du åte gurkan med en känsla av tillförsikt och harmoni.

Mumusigē rlt etaddebongāi gurunēēgodilongāān.

Komparation –

Jemmŭf´rdĭng

Man komparerar adjektiven med ändelserna re och –toppēn. Eventuella kasusformer läggs på efteråt. Observera att superlativens -t- medför en assimilation av föregående konsonant, som dessutom göres om till retroflex, när så är möjligt, enligt detta mönster:

· b + toppēn > ppoppēn

· d + toppēn > rttoppēn

· f + toppēn > ffoppēn

· g + toppēn > kkoppēn

· h + toppēn > rthoppēn

· j + toppēn > choppēn

· k + toppēn > kkoppēn

· l + toppēn > rlloppēn

· m + toppēn > mmoppēn

· n + toppēn > rnnoppēn

· p + toppēn > ppoppēn

· r + toppēn > rroppēn

· s + toppēn > rssoppēn

· t + toppēn > rttoppēn

· v + toppēn > vvoppēn

· w + toppēn > woppēn

Några enkla exempel:

mumusig, god

mumusigre, godare

mumusirttoppēn, godast

I en god curry.

Ennan mumusigīī kuryrīī.

I en godare curry.

Ennan mumusigreīī kuryrīī.

I den godaste curryn.

Ennan mumusirttoppēnīībing kuryrīībing.

(Första -bing kan hoppas över.)

Utöver dessa former finns en något ovanlig hyperlativ. Den bildas genom reduplikation av första stavelsen av adjektivets grundform. Reduplikationen uttalas med en något högre ton än resten av ordet, men har inte egen betoning, eller möjligen bibetoning. Exempel:

allra godast

mumumusig

allra grönast

gugurun

allra mest grodaktig

haharapadongablong

Denna form rekommenderas inte för folk som stammar.

Man kan sätta in hyperlativformerna i meningar som till exempel:

Gurun är den allra bästa guru jag har sett.

Gurubing ärā mumumusigbing gurubing kolonk tittadēāo.

Gurubing ärā mumumusigbing gurubing kolonk tittadēhaledongāo.

Oftast används indikativ i dessa meningar, men optativ kan användas (det senare exemplet) och ger då innebörden att man hoppas att man har rätt i det man säger och att man inte minns fel, till exempel.

För att markera att man verkligen menar allvar, kan sista stavelsen förlängas ett steg. Detta kallas hyperrealativ. Exempel:

allra godast

mumumusig

verkligen allra godast

mumumusīg

Alla former kan kombineras med ändelsen -ē. Exempel:

det vore bra om

mumusigē

det vore bättre om

mumusigreē

det vore bäst om

mumusirttoppēnē

det vore allra bäst om

mumumusigē

det vore verkligen allra bäst om

mumumusīgē

Flerstegskomparation –

Diridongsjagĕnēē-jemmŭf´rdĭng

Adjektiv kan kombineras till längre jämförelser. Detta motsvaras på svenska av ju grönare, desto bättre. På hindulooni uttrycks detta med hopsatta adjektiv.

Ju-delen böjs i komparativ, desto-delen i utökad komparativ med suffigeringsmodulen –rē.

I de fall då sista vokalen i adjektivet är kort eller mellanlång, förlängs den ett steg, och –rē förkortas till –re. Exempel:

ju grönare, desto bättre

gurunremumusīgre

ju mer grodaktig, desto intressantare

harapadongablongrehaōrē

Även denna form kan kombineras med ändelsen –ē, varvid verbet står i konjunktiv. Exempel:

ju grodaktigare, desto intressantare vore det om trädets grönska växte

harapadongablongrehaōrēē gurunblongdingobing klorofyllareībing kreskadebongā

Denna konstruktion blir krångligare om man vill uttrycka olika verb, till exempel ju grodaktigare han sjönge, desto grönare skulle guruns ansikte lysa. Man löser det genom att kombinera in verben efter adjektiven, och subjektet i sista delen bakas in före sista adjektivet. Det första verbet står i imperfekt konjunktiv och nästa i konditionalis I imperfekt konjunktiv. Exempel:

ju grodaktigare han sjönge, desto grönare skulle guruns ansikte lysa

harapadongablongrē-

sungabongadeā[2]-

guruībingmókhabing-

gurūnre-

titikāljusigareadebongā

Och här kommer några flera exempel på adjektivanvändning också.

Grodan är grön.

Harapadongabing ärā guruna.

Harapadongabing ärā gurun. (Helt oböjd.)

Harapadongabing ärā gurunn. (För syns skull.)

En grön lärare.

Enn gurun guru.

Tre gröna lärare.

Turēē gurundiridong gurudiridong.

Turēē gurun gurudiridong.

Turēē gurunn gurudiridong.

En grön lärarinna.

Enna guruna gurua.

Tre gröna lärarinnor.

Turēēa gurunadiridong guruadiridong.

Turēēa guruna guruadiridong.

Turēēa gurunan guruadiridong.

Turēēa gurunn guruadiridong.

Läraren ser den gröna lärarinnan.

Gurubing tittā gurunanbing guruanbing.

Gurubing tittā gurunan guruanbing.

Guru tittā gurunan[3] guruanbing –bing.

Lärarinnan äter den goda chapatisen.

Guruabing etā mumusigāānbing

chapatīkāānbing.

Sju goda chapatisar åts[4] av en grön gungstol.

Sette mumusigāādiridong chapatīkāādiridong etadeērong ennan gurunāāmā gungeligungaēēsittaverkatygāāmā.

Sympatisk konjunktiv –

Sjmackadongonāā g´rpāā

Efter verb som står i konjunktiv och som talar om korrelatets egenskap, kan adjektiv böjas i så kallad sympatisk konjunktiv. Detta göres med ändelsen -ddē. Konjunktiven är alltid frivillig, och uttrycker att korrelatsegenskapen inte är säker. Exempel:

Jag tror inte att grodan är tacksam över att ha lyssnat på ljudet av en gonggong

ĕe tòrderööāo ūt harapadongabing ärabongā gongblongdongblongblongaddē


Böjning av adjektivet grön
Böjjenââ uttûsennêêorùdûêêbing
”gurun”



[1] Notera den mycket eleganta lösningen med ett adjektivnyanseringsprefigerat substantiv och den trippla bestämda formen.

[2] Eller sungadebongā, vilket emellertid är sämre ur musikalisk perspektivsynvinkel.

[3] Denna form kan vara såväl oböjd som försynsböjd, eftersom ackusativen av den feminina formen guruna (grön) blir gurunan. Formen gurunn (försynsböjd i grundform) ser inte bra ut

[4] Imperfektiv aspekt, i detta exemplet.

Inga kommentarer: